Farliga gifter i nappflaskor gjorda av plast
 är något som länge diskuterats. Bisfenol A (BPA) som än så länge anses vara den allra största boven är ett ett ämnen som kan ge hormonstörande effekter och orsaka cancer. Ämnet frigörs vid upphettning, långvarigt slitage och när det kommer i kontakt med fet föda så som mjölkprodukter. Studier har visat att BPA bland annat stör människans fortplantningsförmåga, därför valde EU att år 2011 införa ett förbud mot ämne i alla nappflaskor inom hela EU.
 

I början av mars 2012 uppmärksammade Naturskyddsföreningen en ny vetenskaplig studie,framtagen av Europeiska Kommissionen, som visar att även de nya nappflaskorna som ersätter marknaden av BPA flaskor kan innehålla skadliga ämnen. I studien analyserades 277 plastnappflaskor från 26 länder inom EU, samt från Schweiz, Kanada och USA. Man tittade på vad som kan flyttas över från plasten till flaskans innehåll. Den vanligaste plastsorten i nappflaskor var polypropylen (PP), viken även var den sort där störst antal ämnen flyttades från plasten till flaskans innehåll. Av de 11 flaskor som köptes i Sverige var 6st gjorda av PP, men av vilka märken framgår inte. Totalt fann man att 31 stycken främmande substanser släppte från plasten och att en del av dem kan vara skadliga. Man hittade bensinderivat, en ämnesgrupp som man annars hittar i bensin och som kan vara cancerframkallande, i 17% av PP-flaskorna. Och i ett fåtal flaskor hittades även en bensenesulfonamid som visat sig skada nervsystemet. Vidare hittades DIPN, ett ämne som annars finns i bläck och återvunnet papper, i 54% av PP-flaskorna. I 90% av flaskorna migrerade fenol till innehållet och i 65% av flaskorna migrerade alkaner. 


Oavsett vilka halter som hittades i studien så handlar det i flera fall om främmande ämnen som inte ska finnas i mjölk till små barn. Mitt råd till konsumenter är att använda nappflaskor av glas eller rostfritt stål. Dessa går att hitta på nätet om man inte hittar dem i butik. Undvik dock gärna aluminium då dessa kan ha en plastfilm av hormonstörande BPA på insidan säger Ulrika Dahl, avdelningschef för miljögifter på Naturskyddsföreningen.
Källa: Naturskyddsföreningens artikel i ämnet

Sugnappen då? De flasknappar som vi säljer på Uni är antingen tillverkade i naturgummi eller medicinsk silikon. Väljer man naturgummi (latex) får man anses vara på den säkra sidan när det kommer till giftiga ämnen. Men av olika anledningar t.ex. att barnet inte tar något annat material, finns dem som föredrar silikonnapp. För att finna svar på vad man säger om silikon kontaktade vi Ulrika Dahl på Naturskyddsföreningen och fick veta att några direkta studier på silikonnappar inte har genomförts än, men att danska myndigheter i dagsläget ser över det. Ulrika förklarade att silikon för human användning i många fall anses vara relativt inert (alltså att den inte reagerar med omgivningen), men att man inte kan garantera något förrän den pågående studien är klar. Uni följer givetvis utvecklingen. 



Guide till mer eller mindre farlig plast
 Halterna av giftigt material som läcker ut ur en plastprodukt är kanske inte så höga men den sammantagna mängden kemikalier från många produkter kan på sikt skapa hälsoreaktioner. En studie vid Göteborgs Universitet visade att 5 av 13 produkter avsedda för barn släppte ifrån sig giftiga ämnen. Kolla på undersidan av plasten i ditt hushåll och leta efter innehållsmärkningen, alltså siffran, för just den plasten. Vill du rensa bort tveksamheter kan det här vara en måttstock:
2 & 4: bästa sorterna
1 & 5: sämre
3: nej tack, kan innehålla ftalater
6 & 7: sämst, hormonstörande och miljöskadliga
Som alltid gäller sunt förnuft, man kan inte undvika allt. Men man kan tänka på att inte hetta upp plasten, och kanske går det att rensa ut sådant som barnen leker med eller det som kommer i direkt kontakt med mat? Eftersom nästan all plast är tillverkad av fossil olja är det dock viktigt att lämna avfallet till återvinning för att spara energi och råvaror. Du kan läsa mer på Naturskyddsföreningens hemsida varifrån vi har hämtat denna information. Källa: Naturskyddsföreningens guide om plast